-salisen-

Ja va ska man säga om 2012???!! Jag har helt ärligt inte mycke gott att säga om detta år. De har varit ett hemsk jävla skit år!!!

Utan alla underbara ungar som har kommit till denna värld detta år så vore de inte värt mycke!!

 

Kort å gott skulle ja sammanfatta detta 2012, som året där alla dog, alla fick barn å jag blev tjock! Krasst men sant!!!

 

Alla dessa döttsfall har verkligen tagit kål på mig detta år. De började me farmor å fortsatta me morfar <3 inom loppet av 14 dagar fick ja gå på två begravningar. Ingen toppen start på året direkt.

Sen fortsatte de i en rasande fart. Ja överdriver inte om de har gått bort minst 10personer, som har drabbat mig å personer som står mig nära.

Dödens år är ingen underdrift!!

 

Men herreguuud va de har exploderat på bääbis fronten :D om man nu ska vara lite kyrklig så kan man ju verkligen säga att "Gud tar å han ger"

Anton, Tova, Maja, Nova, Hedvig, Olle, Gabriel å många många fler :) 

Å det ABSLOUT bästa som har hänt i mitt 28åriga liv är att jag blev moster till världens absolut gooaste å underbaraste unge, Albin <3 jag kan inte me ord beskriva hur mycke jag älskar den ungen!!! Han är en av orsakerna till att ja har orkat me detta år alls.

 

För käftsmällarna har varit måånga å väldigt hårda. Jag har lixom aldrig hunnit resa mig upp så har nästa smäll kommit, hårt å smärtsamt.

De har inte hjälp hur mycke min omgivning har försökt att hjälpa å puscha, jag har inte varit mottaglig för något. Vill man inte själv, spelar de ingen roll hur mycke folk försöker hjälpa.

Jag har bara varit arg och förbannad på allt och alla!!! Har spytt på alla possitiva männsikor, inte velat hitta på något. Bara velat vara hemma i min ensamhet. För om inte jag orkar me mig själv kan ja inte begära att någon annan ska göra de heller.

 

Men vändningen kom, jag tog tillslut tag i de och gick och fick hjälp. De tog tid, men det blev sakta men säkert bättre. Dagarna där ja inte vill döda hela min omgivning blev färre å färre. Dagarna där jag faktist blev glad av att se solen lysa å kunde glädjas åt saker blev fler å fler.

Saker å ting började sakta men säkert rammla på plats.

 

Ja kan inte me ord tacka alla er som har stått ut me mig detta år <3 jag har varit hemsk! Ni betyder så otroligt mycke för mig.

 

2013 börjar om några timmar. Jag har egentligen lite fobi för siffran 13, men va fan, 2013 kan väl inte bli sämre än året som ja haft??

Under 2013 har jag några få riktlinger som jag ska följa: Sluta fundera och börja göra, ta hand om mig själv och dom jag bryr mig om och vara mer spontan :) 

 

 

Gott nytt år på er <3